Här väntar vi på att höra från er alla i klubben. Ta upp vilka frågor som helst.
Har du t ex problem med motorn, kanske någon har en lösning. Eller berätta om en fin hamn. Kanske söker du en gast för en resa, ja vad vet jag.
Mejla inlägget till Kjell Johnsson  webmaster@starnobatklubb.com

Sidan uppdaterad 28 okt 2011

Red fick mejl från Per Abrahamsso, så här:

"Hej!
”Viste du att det runt om Berlin finns ett av kontinentens största sammanhängande system av sjöar, kanaler och floder? Det är möjligt att på mindre än en vecka ta sig dit från södra Sverige. Dessutom är Berlin, liksom många Europeiska städer på kontinenten genomkorsad av farbara kanaler och det ger möjlighet till att besöka staden på ett behagligt sätt.”

Så börjar på min hemsida http://retd.se/joomla/ beskrivningen av Berlinrutten. På menyn finns bl.a. också en länk till loggar där jag börjat lägga in några sidor om våra turer på de europeiska kanalerna, senast till Berlin i våras.
Om du vill skulle jag kunna skriva en blänkare på hemsidan om vår tur och min hemsida om kanalerna. Det skulle också vara trevligt om du ville lägga in en länk till min hemsida.

Hälsningar
Per Abrahamsson (bryggplats 2:82)
Ormanäs 368
243 91 Höör
Tel. 0413 551322 "

Svar: Jo tack, Här på hemsidan tar vi mer än gärna in reseberättelser och liknande material
Hälsn
Kjell på redaktionen

Till Webmaster:

Hej!

Efter en fantastisk helg i skärgården anlöper vi Sternö vindhamn för att lägga till vid brygga 4 plats 344.

Vad som möter mig dig är ofattbart.

Längs med bryggkanten och i sjögräset som sitter fast i bryggan hänger det och flyter septitankavfall.

Det luktar så illa att vi knappt kan vara på bryggan. Vi får försöka spola rent med slangen bara för att kunna vara där emedan vi lastar ur.

Det är väl meningen att vi skall kunna ta ett dopp i marinan om vi bryggseglar någon helg. Man kan bli riktigt sjuk av kolibakterier.

PS. Det fins en septitanksug vid mastkranen.

/Mats Skyvell

Hej

Jag har funderingar på att byta rutorna på min segelbåt, är det någon som kan rekommendera någon som är bra på detta på orten?

Mvh
Micke Håkansson
070-3413503

Jag tillhör själv en av dem som ifjol spikade en egen trappa, dock inte fastskruvad i bryggan. Den ska inte upp nästa säsong. Däremot tror jag att det finns båtar där det av en eller annan anledning behövs en trappa, låt dem begära tillstånd för det av t.ex. Leif. Det skulle troligen decimera antalet rejält utan att hindra någon som verkligen behöver det.

Gott Nytt År
Michael H.

Jag har vid flera tillfällen blivit lätt irriterad över alla trappor som skruvas fast i våra bryggor.
Stundtals blir det onödigt krångligt att ta sig fram med lite större grejor.
Jollar, gummibåtar och till och med mindre förråd förekommer på bryggorna.
Likaledes ligger rätt några båtar långt in med stäven där pulpit, ankare och annat sticker långt in på bryggan.

Om någon behöver bäras iland på bår eller annan akutåtgärd ex.vix brand eller länspumpning så är ju dessa trappor i vägen.

Likaså vill jag minnas att i uthyrningsreglerna anges att vi får inte belamra bryggorna vare sig med bråte, trappor eller annat.
Jag menar att var och en bör klara sina hopp-i-land/onboard-problem utan att belasta omgivningen med diverse hemsnickrade attiraljer.
Varför inte använda stävstege ex.vis.

Jag frågar mig ibland hur man klarar sig i främmande hamn när inte yttertrappan är med.

Föreslår att, om inte uthyraren vill ta tag i detta, så får vår båtklubb ansluta sig till gällande regler, formera en grupp som plockar bort alltihop och lägger på land för avhämtning. Vi skall inte räkna med att varje båtägare kommer att ta bort sitt arrangemang frivilligt.

Med vänliga hälsningar /

ANDERS LUNDQVIST

Det är knepigt det.
Har man t ex en varmvattenberedare ombord så ska man dra ut kontakten (220 volt) när vattnet väl blivit uppvärmt.
Annars kan grannen tappa propellern!
Varför? Jo, läs om landström här >>>

Bengt Cedell har frågat Svenska Sjö vad som gäller.

Här är frågan:

Hej!

Jag har hand om försäkringsfrågor i vår båtklubb, Stärnö Vindhamns Båtklubb, Karlshamn, ansluten till SBU.

Från medlemmarna kommer det ibland frågor om vad som gäller olika försäkringsärenden oavsett om någon skada inträffat.

Ett par sådana frågor vill jag ha hjälp med att besvara:

1. Det blir allt vanligare, framförallt i Sydsverige, att segelbåtar torrsätts med masten på plats. Båten står sedan hela vintern i sin vagga med mast och rigg monterad på vanligt sätt. Vid vinterstormar blir då påkänningarna på masten betydligt kraftigare än när båten ligger i sjön och rigghaveri på land är inte helt ovanligt. Om ett rigghaveri inträffar på land och nedfallande mast skadar en grannbåt – vad täcker försäkringarna? Vilken båts försäkringsbolag ersätter grannbåtens skador? Vilken självrisk kommer att tillämpas? Har Svenska Sjö andra villkor än andra försäkringsbolag i det beskrivna fallet?

2. För att försäkring i Svenska Sjö skall gälla är kravet att försäkringstagaren är med i klubb ansluten till SBU eller SXK m.fl. – Vad gäller om en försäkringstagare, som betalat sin försäkring på kanske fem – sex tusen kronor under ett antal år, men sedan ”glömmer” att betala sin medlemsavgift till båtklubben?

Tacksam för ett uttömmande svar!

Mvh

Bengt Cedell, Stärnö Vindhamns Båtklubb.

Och här är svaret från Svenska Sjö:

Hej,

Ber om ursäkt för att du inte fått svar på frågorna tidigare men här kommer det:

När det gäller Svenska Sjös villkor så gäller följande:

Inga speciella villkor om master som sitter på båtar som står på land.
Det finns dock allmänna villkor som förskriver att båten (inklusive riggen) skall underhållas på ett normalt sätt samt att båten skall vara uppallad på ett ändamålsenligt sätt.
Det innebär i detta fall att riggen borde få årlig tillsyn för att undvika masthaveri - normalt när den används i sjön men naturligtvis gäller detta när den ligger på land också.

Om en skada inträffar trots att masten underhållits och båten står ordentligt uppallad så gäller försäkringen för skadorna på den egna båten men inte för skador på andra båtar (ansvar). De andra båtägarna är då hänvisade till sina egna försäkringsbolag och får betala den självrisk de har där.

Om en skada inträffar pga. att båtägaren brustit när det gäller normalt underhåll eller pallat upp sin båt på ett sätt man normalt inte gör så kan han bli skadeståndsskyldig (ansvar) gentemot de andra båtägarna om deras båtar blivit skadade och då gäller hans ansvarsförsäkring för detta. De andra båtägarna behöver då inte betala någon självrisk. Skadorna på den egna båten ersätts men kan sättas ner beroende på graden av försumlighet.

Rent allmänt så är det vår uppfattning att står båten på land med masten på så är kravet på uppallning högre. Båten bör stå i stadig vagga typ Tyresövaggan.
Enligt vår skadestatistik så är det relativt ovanligt att segelbåtar som förvaras på land med masten på råkar ut för de skador du frågar om.

I princip så gäller inte försäkringen om man inte är medlem någon båtklubb som är ansluten till någon av organisationerna. Om det inträffar en skada så ersätts den således inte.

Om ett sådant fall som du nämner skulle uppstå så tittar vi på omständigheterna och gör en bedömning utifrån dem. Båtägaren har möjlighet att få ersättning om det bara rör sig om ett misstag om det finns någon rimlig förklaring till det.
Normalt så skickar väl också båtklubben ut någon påminnelse innan medlemskapet upphör?

Med vänliga hälsningar

Jacob Enestad

Svenska Sjö AB
Strandgatan 3 (Box 266)
185 22 VAXHOLM
Tel: direkt 08-541 71 757
växel 08-541 71 750
Fax: 08-541 328 92
e-post: jacob@svenskasjo.se
hemsida: www.svenskasjo.se

Var på båtmässan i Göteborg och talade med killarna på Ekomarine AB. De har tagit fram en ny helt miljövänlig bottenfärg som verkar perfekt för båtar i blekinge och övriga östersjön.
Den är även testad på västkusten men jag tror att eftersom man utlovar nöjdhetsgaranti vill de ännu inte gå ut för hårt.
Det är helt nya tankegångar som legat bakom färgen och om detta finns att läsa på www.neptuneformula.com
Jag ska i alla fall testa i vår.
Micke H.

Ur Seldéns bok Råd och Tips för riggning och trimning har vi saxat följande finurliga metod.

Läs här >>>

Hans Hallgren mejlade om en enkel grej att använda när masten hanteras i kranen

Läs >>>

Christer Nilsson har snappat upp en broschyr som tydligen är gjord av El-bröderna, ett installationsföretag i Göteborg.
Det hela bygger på de bestämmelser som Elsäkerhetsverket har utfärdat.

Det är en stor fil i pdf-format , 1100 kb, men här finns den >>>

Här ett tips till alla som använder band på rulle till ankaret.
Jag råkade ut för ett brott på linan, dvs bandet, i somras och testade därför draghållfastheten på ett professionellt lab.
På 16 år hade brotthållfastheten gått ner från 2500 kg till 242 kg.
Det motsvarar en årlig nedsättning av hållfastheten med 140 kg eller 5 %.
Bandet var tillverkat av Ankarolina AB i Vårgårda (det vanligast förekommande fabrikatet). Det var 26 mm brett och 56 m långt och mätningen gjordes på ytteränden. Inneränden, som aldrig varit i vattnet, höll för 1100 kg.
Tillverkaren uppger att materialet, polyester, är det bästa tänkbara för ändamålet och att man måste räkna med en nedsättning av hållfasten efterhand. Det är normalt.
Det gäller bara för båtägarna att ha detta i minnet.
Utbytesband finns att köpa.

Kjell J

Till Dig som har sötvattenkylning på Din båt.
Ett råd om motorn blir varm.
Öppna locket till påfyllningen.
Om inte detta hjälper. Skruva av anoden och se till att vatten och ev. luft kommer ut den vägen. Här kan bildas en luftkudde så att vattnet inte cirkulerar.

Ett enkelt fel som inträffat vid ett flerfall tillfällen och medfört stora kostnader för båtägaren.
Hälsningar EC

Här är en liten lathund som kan komma väl till pass i många lägen
Kopiera sidan och ta med i båten

Batteriets spänning över polerna Mät med voltmeter, t ex en multimeter Källa: "Ström ombord" av Jon Winge
Vilospänning	12,7       Volt 12,3 12,2 12,0 11,7	Fulladdat Halv kapacitet Tid att ladda 1/3-del kvar Ladda omgående Tomt - kan vara förstört
Förbrukning utan laddning	12,5 11,5 10,5	Allt väl Låg kapacitet eller hög förbrukning Farligt lågt eller mycket hög förbrukning
Jämn förbrukning	11,5 - 12,0 Mindre än 11,0	Friska batterier Ta inte ut mer- ladda
Under laddning	13,0 13,5 14,0 14,4	Ingen laddning sker Batteriet tar emot hög ström, 50 A Börjar fyllas, 10 A Fullt, 5 A
Elektrolytens densitet	1,275 - 1,285 1,230	Fulladdat Påbörja laddning